fakta

Böcker finns i många olika format för att passa alla typer av bokälskare. Pocket har fördelen att de är lätta att ta med, de väger inte så mycket och är även billiga i inköp. Inbundna böcker är hållbarare och kanske också snyggare i bokhyllan, men är å andra sidan dyrare. Häftade böcker är ett slags mellanting, då de är något billigare än inbundna men mer hållbara än pocketböcker.

Det är i det näst sista steget av bokbinderi som man väljer material för överklädning av boken. Antingen klär man med tyg, papper eller skinn. Det går mode i materialen som används, precis som det går mode i allt annat.

De allra första böckerna som gjordes från 700-talet och framåt hade pärmar tillverkade av tunna träskivor, ofta överklädda med läder eller pergament. I slutet av 1400-talet började man i Italien att använda kartong istället för trä i pärmarna, tack vare orientaliskt inflytande på boktryckarkonsten. På 1800-talet kom man på att klä böckernas rygg och pärmarnas utsida med tyg, så kallade klotband. Namnet klot kom från engelskans cloth som betyder tyg. Band syftar till en boks konstruktion.

När man delar in böcker så skiljer man på olika typer av böcker utifrån vilket material det är i överklädningen av pärmar och rygg.

Halvfranskt band eller Halvskinnband är en inbunden (trådbunden) bok med rygg och pärmhörn klädda i skin.
Lädersnittsband
, är en läderklädd bok som har skurna dekorationer eller text på utsidan.
Blindstämpelsband, är en läderklädd bok med instämplade dekorationer eller text.
Pergamentband
, är en inbunden (trådbunden) bok som är helt klädd i pergament (get- får- eller kalvskinn).
Halvpergamentband
, en inbunden (trådbunden) bok som har rygg och pärmhörn klädda i pergament (get-, får eller kalvskinn). (Hel)klotband, är en inbunden (trådbunden) bok som är helt klädd i linne, bomull eller plast.
Halvklotband
, är en inbunden (trådbunden) bok som har rygg och pärmhörn klädda i linne, bomull eller plast . Linneband, är en bok med klädning av linnetyg.
Kartonnageband eller Pappband är en limbunden bok med pärmar av tjock kartong och med tryckt papper.
Privatband
, är en handbunden bok.
Förlagsband eller Partiband, har ett maskintillverkat omslag (rygg och pärmar har fästs mot bokblocket som en enhet).
Pocket
eller Pappersband är en limbunden bok som har pärmar och rygg av tunn kartong med tryck.
Blockband
, är ett maskintillverkat, modernt band för massproduktion. Alla fyra sidorna av boken skärs, blockets rygg klistras med segt klister och förstärks med en remsa gasväv. Ett exempel på en sådan bok är telefonkatalogen.
Häftad
, har ett tryckt ark av papp som viks runt bokblocket och limmas mot ryggsidan, arket blir då både pärmar och rygg.

Fotoböcker är en annan boktyp. Istället för att framkalla dina bilder kan du göra dem till en fotobok. Det blir mycket trevligare än att sitta och bläddra i en hög med framkallade bilder. Sedan digitalkamerans intåg är det också färre som väljer att framkalla sina bilder men förhoppningsvis kan fotoboken göra ändring på detta.

Varje år är det bokrea i Sverige. Den startar i februari varje år och för alla bokälskare är det en högtid. Bokrean har faktiskt funnits ända sedan 1970-talet och är numera något av en folkfest. Hos vissa bokhandlare öppnar rean vid midnatt och människor köar utanför för att köpa sina exemplar först. De flesta bokhandelskedjor skickar ut bokreakataloger någon eller några veckor i förväg och många sitter och kryssar i vilka böcker de ska köpa innan de beger sig ut på stan. Man kan också förhandsbeställa sina böcker för att vara säker på att man får tag på dem. Då ringer eller skickar man in sin order i förväg och sedan är det bara att hämta sig beställning efter att bokrean startat.

Bokreans historia

Bokrean är en kvarleva från kommissionsbokhandelns och de fasta bokprisernas tid. Förr, före 1970-talet, fungerade nämligen handeln med böcker så att en A-bokhandel fick minst ett exemplar av varje utgiven bok i kommission. En B-bokhandel hade ett mer begränsat sortiment. Kunderna betalade samma pris för sina böcker vart de än köptes. Böckerna hade till och med priset tryckt på pärmens baksida. När förlaget tyckte att det var dags att dra in en bok, ungefär tio år efter att boken kommit ut, så skickade de listor till bokhandlarna med de titlar som de inte längre behövde ha kvar i sortimentet. Sedan trycktes reakataloger upp och därifrån fick bokhandlarna beställa hem dessa titlar för försäljning. Detta var kundernas enda möjlighet att få tag på böcker till ett billigare pris än det fasta priset. De böcker som inte såldes under bokrean brändes och den enda möjligheten för kunderna att få tag i dessa böcker efter dess var via antikvariat.
 

Bokrean idag

Idag konkurrerar alla bokhandlare med varandra och man kan hitta en och samma bok till en mängd olika priser beroende på vart man vill handla den. Nätbokhandlarna har oftast de bästa priserna och dessa priser gäller förstås året om. Rean är inte längre den enda möjligheten att köpa billiga böcker. Ofta trycks det dessutom idag upp särskilda reaupplagor av populära böcker, då ofta på sämre papper och med mindre hållbar bindning.

En bok definieras som en skrift bestående av flera sammanhäftade blad eller ark. Namnet bok kommer förmodligen från att tidiga böcker ristades på tunna skivor av bokträ som häftades ihop till böcker. De äldsta böckerna skrevs på papyrusblad och man limmade ihop flera blad efter varandra. Dessa rullades sedan kring en cylinderformad stav vars ändar pryddes av knoppar av trä, ben eller horn.

Under 600-talet e. Kr. började man skriva på pergament istället. Det var dock ett dyrt material och därför tog man ibland bort gammal skrift från pergamentet med en pimpsten för att på så sätt kunna återanvända samma pergament på nytt. Pergamentrullarna förvarades i bibliotek och man skyddade ofta böckerna med ett överdrag av något slag. Så småningom uppfanns lumppapperet och boktryckarkonsten.

I Kina tillverkades det första papperet och det är även därifrån den första tryckta boken kommer, Diamantsutran, 868 e. Kr. Några århundraden följde sedan med olika varianter av gravyrer, kopparstick och liknande. Under medeltiden kom så bruket att skydda böcker med tjocka träskivor. Man började senare att klä dessa skivor med pergament eller läder och hålla ihop dem med remmar. Då blev det också allt vanligare med häftning och bindning av böcker.

Till Sverige kom boktryckarkonsten 1483 tack vare klostren, kungahuset och kyrkan och i början trycktes mest religiös litteratur. Den första boken som trycktes i Sverige var Dyalogus Creaturarum Moralizatus, på svenska Skapelsens sedelärande samtal, tryckt 1483 De första tryckta böckerna hade varken titlar eller sidnumrering. Formaten var oftast folio, det vill säga ett stort format, ungefär stort som A3-format. Från slutet av 1400-talet började man dock att sätta ett särskilt titelblad framför större vetenskapliga verk. Efter dess förminskade man successivt formaten och bindningen förfinades.