<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Köpa böcker &#187; fakta</title>
	<atom:link href="http://www.kopabocker.se/artiklar/fakta/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.kopabocker.se</link>
	<description>Köp böcker på Internet</description>
	<lastBuildDate>Mon, 11 Apr 2011 11:12:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1.1</generator>
		<item>
		<title>Reseguider</title>
		<link>http://www.kopabocker.se/reseguider/</link>
		<comments>http://www.kopabocker.se/reseguider/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 11 Apr 2011 11:11:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>jakob</dc:creator>
				<category><![CDATA[fakta]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kopabocker.se/?p=71</guid>
		<description><![CDATA[N&#228;r man ska ut och resa kan det vara bra att ta reda p&#229; allt man kan om platsen eller orten dit man ska innan man &#229;ker. Det finns flera s&#228;tt att samla p&#229; sig den kunskapen men enklaste s&#228;ttet och b&#228;st &#246;verblick f&#229;r du genom en riktigt bra reseguide. &#160; Beroende p&#229; hur man [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img width="128" height="128" align="right" alt="" src="http://www.kopabocker.se/wp-content/uploads/flygplats-ikon.png" />N&auml;r man ska ut och resa kan det vara bra att ta reda p&aring; allt man kan om platsen eller orten dit man ska innan man &aring;ker. Det finns flera s&auml;tt att samla p&aring; sig den kunskapen men enklaste s&auml;ttet och b&auml;st &ouml;verblick f&aring;r du genom en riktigt bra reseguide.</p>
<div>&nbsp;</div>
<div>Beroende p&aring; hur man ska resa och vad man &auml;r intresserad av s&aring; finns det specialiserade reseguider f&ouml;r det mesta. Men n&auml;r du k&ouml;per en riktigt bra reseguide i bokform s&aring; ger den alltid en bra &ouml;verblick p&aring; vad som finns att g&ouml;ra, vad man kan &auml;ta, var man hittar sev&auml;rdheter etc. Det brukar dessutom st&aring; v&auml;rdefulla fakta om platsen eller landets sedv&auml;njor och annat som &auml;r bra att ha koll p&aring;. Kan bli v&auml;ldiga missf&ouml;rst&aring;nd annars, &auml;r ju bra om man vet om att det &auml;r f&ouml;rbjudet med bara axlar och kn&auml;n p&aring; vissa platser och s&aring; vidare. Om man inte gillar en viss sorts mat eller &auml;r allergisk s&aring; &auml;r det ju v&auml;ldigt v&auml;rdefullt att l&auml;sa lite om olika restauranger, vad nationalr&auml;tten &auml;r och annat liknande. En reseguide kan verkligen vara helt ov&auml;rderlig n&auml;r man ska resa n&aring;gonstans dit man aldrig varit f&ouml;rut.</div>
<div>&nbsp;</div>
<div>Ut&ouml;ver tips p&aring; sev&auml;rdheter, mat och annat s&aring; brukar de flesta inneh&aring;lla en karta och bra fraser att kunna p&aring; det aktuella spr&aring;ket. Det kan vara meningar som &rdquo;vart hittar jag n&auml;rmaste toalett&rdquo; etc. Helt klart v&auml;rt att ha med sig, om man &auml;r intresserad av klubbar och olika restauranger till exempel s&aring; &auml;r det ju j&auml;ttebra att ha en s&aring;dan guide tillhands, vilket oftast ing&aring;r i en bra reseguide.</div>
<div>&nbsp;</div>
<h2><b><font size="4">Reseguider online</font></b></h2>
<div><img width="128" height="128" align="right" alt="" src="http://www.kopabocker.se/wp-content/uploads/karta.png" />F&ouml;r dig som inte vill b&auml;ra omkring p&aring; en bok och har en mobil du kan surfa med eller helt enkelt bara inte vill k&ouml;pa en bok f&ouml;r att du ska resa n&aring;gonstans, s&aring; finns det numera v&auml;ldigt bra reseguider &auml;ven p&aring; n&auml;tet.</div>
<div>&nbsp;</div>
<div>Det &auml;r inte sv&aring;rt att hitta dem, det finns massor med bra sajter, en del &auml;r helt baserade p&aring; texter och tips fr&aring;n andra resen&auml;rer som har f&aring;tt skriva egna inl&auml;gg. En del &auml;r skrivna av mer professionella resejournalister. Det kan vara en bra id&eacute; att ta del av b&aring;da, eftersom den professionella kanske utel&auml;mnar detaljer som den erfarenhetsbaserade f&aring;tt med och vice versa.</div>
<div>&nbsp;</div>
<div><a target="_blank" href="http://www.turistguider.se"><b>Turistguider.se</b></a></div>
<div>H&auml;r finns alla de b&auml;sta reseguiderna online samlade p&aring; ett och samma st&auml;lle, man f&aring;r en kort och bra introduktion till varje st&auml;lle och nyttiga l&auml;nkar. Genom den h&auml;r sajten beh&ouml;ver du inte sj&auml;lv leta &ouml;ver hela webben f&ouml;r att hitta en vettig turistguide f&ouml;r det st&auml;lle du skall till.</div>
<div>&nbsp;</div>
<div><a target="_blank" href="http://www.resebokningen.se"><b>Resebokningen.se</a> </b></div>
<div>Den h&auml;r sajten &auml;r grymt bra n&auml;r du vill hitta <a target="_blank" href="http://www.resebokningen.se">billiga resor</a> fr&aring;n alla resebyr&aring;er som finns p&aring; n&auml;tet. Det &auml;r en enkel och v&auml;lfungerande s&ouml;kmotor som hj&auml;lper dig hitta alla billiga och bra erbjudanden som finns. Dessutom finns det &auml;ven h&auml;r riktigt bra reseguider plus att du kan f&aring; ta del av sajtens egna experters erfarenheter av just ditt resm&aring;l. <a target="_blank" href="http://www.resebokningen.se/reseguide/">G&aring; direkt till sidan med reseguider</a>.</div>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kopabocker.se/reseguider/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Typer av böcker</title>
		<link>http://www.kopabocker.se/typer-av-bocker/</link>
		<comments>http://www.kopabocker.se/typer-av-bocker/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 05 Mar 2009 14:49:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>jakob</dc:creator>
				<category><![CDATA[fakta]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kopabocker.se/?p=10</guid>
		<description><![CDATA[B&#246;cker finns i m&#229;nga olika format f&#246;r att passa alla typer av bok&#228;lskare. Pocket har f&#246;rdelen att de &#228;r l&#228;tta att ta med, de v&#228;ger inte s&#229; mycket och &#228;r &#228;ven billiga i ink&#246;p. Inbundna b&#246;cker &#228;r h&#229;llbarare och kanske ocks&#229; snyggare i bokhyllan, men &#228;r &#229; andra sidan dyrare. H&#228;ftade b&#246;cker &#228;r ett slags [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>B&ouml;cker finns i m&aring;nga olika format f&ouml;r att passa alla typer av bok&auml;lskare. Pocket har f&ouml;rdelen att de &auml;r l&auml;tta att ta med, de v&auml;ger inte s&aring; mycket och &auml;r &auml;ven billiga i ink&ouml;p. Inbundna b&ouml;cker &auml;r h&aring;llbarare och kanske ocks&aring; snyggare i bokhyllan, men &auml;r &aring; andra sidan dyrare. H&auml;ftade b&ouml;cker &auml;r ett slags mellanting, d&aring; de &auml;r n&aring;got billigare &auml;n inbundna men mer h&aring;llbara &auml;n pocketb&ouml;cker.</p>
<p>Det &auml;r i det n&auml;st sista steget av bokbinderi som man v&auml;ljer material f&ouml;r &ouml;verkl&auml;dning av boken. Antingen kl&auml;r man med tyg, papper eller skinn. Det g&aring;r mode i materialen som anv&auml;nds, precis som det g&aring;r mode i allt annat.</p>
<p>De allra f&ouml;rsta b&ouml;ckerna som gjordes fr&aring;n 700-talet och fram&aring;t hade p&auml;rmar tillverkade av tunna tr&auml;skivor, ofta &ouml;verkl&auml;dda med l&auml;der eller pergament. I slutet av 1400-talet b&ouml;rjade man i Italien att anv&auml;nda kartong ist&auml;llet f&ouml;r tr&auml; i p&auml;rmarna, tack vare orientaliskt inflytande p&aring; boktryckarkonsten. P&aring; 1800-talet kom man p&aring; att kl&auml; b&ouml;ckernas rygg och p&auml;rmarnas utsida med tyg, s&aring; kallade klotband. Namnet klot kom fr&aring;n engelskans cloth som betyder tyg. Band syftar till en boks konstruktion.</p>
<p>N&auml;r man delar in b&ouml;cker s&aring; skiljer man p&aring; olika typer av b&ouml;cker utifr&aring;n vilket material det &auml;r i &ouml;verkl&auml;dningen av p&auml;rmar och rygg.</p>
<p><strong>Halvfranskt band</strong> eller <strong>Halvskinnband</strong> &auml;r en inbunden (tr&aring;dbunden) bok med rygg och p&auml;rmh&ouml;rn kl&auml;dda i skin.<strong> <br />
L&auml;dersnittsband</strong>, &auml;r en l&auml;derkl&auml;dd bok som har skurna dekorationer eller text p&aring; utsidan. <br />
<strong> Blindst&auml;mpelsband</strong>, &auml;r en l&auml;derkl&auml;dd bok med inst&auml;mplade dekorationer eller text. <strong><br />
Pergamentband</strong>, &auml;r en inbunden (tr&aring;dbunden) bok som &auml;r helt kl&auml;dd i pergament (get- f&aring;r- eller kalvskinn). <strong><br />
Halvpergamentband</strong>, en inbunden (tr&aring;dbunden) bok som har rygg och p&auml;rmh&ouml;rn kl&auml;dda i pergament (get-, f&aring;r eller kalvskinn). (Hel)<strong>klotband</strong>, &auml;r en inbunden (tr&aring;dbunden) bok som &auml;r helt kl&auml;dd i linne, bomull eller plast. <strong><br />
Halvklotband</strong>, &auml;r en inbunden (tr&aring;dbunden) bok som har rygg och p&auml;rmh&ouml;rn kl&auml;dda i linne, bomull eller plast . <strong>Linneband</strong>, &auml;r en bok med kl&auml;dning av linnetyg. <br />
<strong>Kartonnageband</strong> eller <strong>Pappband</strong> &auml;r en limbunden bok med p&auml;rmar av tjock kartong och med tryckt papper.<strong><br />
Privatband</strong>, &auml;r en handbunden bok. <br />
<strong>F&ouml;rlagsband</strong> eller <strong>Partiband</strong>, har ett maskintillverkat omslag (rygg och p&auml;rmar har f&auml;sts mot bokblocket som en enhet). <strong><br />
Pocket</strong> eller <strong>Pappersband</strong> &auml;r en limbunden bok som har p&auml;rmar och rygg av tunn kartong med tryck. <strong><br />
Blockband</strong>, &auml;r ett maskintillverkat, modernt band f&ouml;r massproduktion. Alla fyra sidorna av boken sk&auml;rs, blockets rygg klistras med segt klister och f&ouml;rst&auml;rks med en remsa gasv&auml;v. Ett exempel p&aring; en s&aring;dan bok &auml;r telefonkatalogen. <strong><br />
H&auml;ftad</strong>, har ett tryckt ark av papp som viks runt bokblocket och limmas mot ryggsidan, arket blir d&aring; b&aring;de p&auml;rmar och rygg.</p>
<p><strong>Fotob&ouml;cker</strong> &auml;r en annan boktyp. Ist&auml;llet f&ouml;r att framkalla dina bilder kan du g&ouml;ra dem till en <a href="http://www.framkalla-bilder.nu/fotoprodukter/#fotobok" target="_blank">fotobok</a>. Det blir mycket trevligare &auml;n att sitta och bl&auml;ddra i en h&ouml;g med framkallade bilder. Sedan digitalkamerans int&aring;g &auml;r det ocks&aring; f&auml;rre som v&auml;ljer att <a href="http://www.framkallningen.se" target="_blank">framkalla</a>  sina bilder men f&ouml;rhoppningsvis kan fotoboken g&ouml;ra &auml;ndring p&aring; detta.</p>
<p><a href="http://click.double.net/?27372;398;11109;ui=boktyper" target="_top"><img height="60" border="0" width="468" src="http://imp.double.net/imp.html?a27372p398g11109" alt="" /></a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kopabocker.se/typer-av-bocker/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bokrean</title>
		<link>http://www.kopabocker.se/bokrean/</link>
		<comments>http://www.kopabocker.se/bokrean/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 05 Mar 2009 14:45:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>jakob</dc:creator>
				<category><![CDATA[fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Shopping]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kopabocker.se/?p=8</guid>
		<description><![CDATA[Varje &#229;r &#228;r det bokrea i Sverige. Den startar i februari varje &#229;r och f&#246;r alla bok&#228;lskare &#228;r det en h&#246;gtid. Bokrean har faktiskt funnits &#228;nda sedan 1970-talet och &#228;r numera n&#229;got av en folkfest. Hos vissa bokhandlare &#246;ppnar rean vid midnatt och m&#228;nniskor k&#246;ar utanf&#246;r f&#246;r att k&#246;pa sina exemplar f&#246;rst. De flesta bokhandelskedjor [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Varje &aring;r &auml;r det bokrea i Sverige. Den startar i februari varje &aring;r och f&ouml;r alla bok&auml;lskare &auml;r det en h&ouml;gtid. Bokrean har faktiskt funnits &auml;nda sedan 1970-talet och &auml;r numera n&aring;got av en folkfest. Hos vissa bokhandlare &ouml;ppnar rean vid midnatt och m&auml;nniskor k&ouml;ar utanf&ouml;r f&ouml;r att k&ouml;pa sina exemplar f&ouml;rst. De flesta bokhandelskedjor skickar ut bokreakataloger n&aring;gon eller n&aring;gra veckor i f&ouml;rv&auml;g och m&aring;nga sitter och kryssar i vilka b&ouml;cker de ska k&ouml;pa innan de beger sig ut p&aring; stan. Man kan ocks&aring; f&ouml;rhandsbest&auml;lla sina b&ouml;cker f&ouml;r att vara s&auml;ker p&aring; att man f&aring;r tag p&aring; dem. D&aring; ringer eller skickar man in sin order i f&ouml;rv&auml;g och sedan &auml;r det bara att h&auml;mta sig best&auml;llning efter att bokrean startat.</p>
<h2>Bokreans historia</h2>
<p>Bokrean &auml;r en kvarleva fr&aring;n kommissionsbokhandelns och de fasta bokprisernas tid. F&ouml;rr, f&ouml;re 1970-talet, fungerade n&auml;mligen handeln med b&ouml;cker s&aring; att en A-bokhandel fick minst ett exemplar av varje utgiven bok i kommission. En B-bokhandel hade ett mer begr&auml;nsat sortiment. Kunderna betalade samma pris f&ouml;r sina b&ouml;cker vart de &auml;n k&ouml;ptes. B&ouml;ckerna hade till och med priset tryckt p&aring; p&auml;rmens baksida. N&auml;r f&ouml;rlaget tyckte att det var dags att dra in en bok, ungef&auml;r tio &aring;r efter att boken kommit ut, s&aring; skickade de listor till bokhandlarna med de titlar som de inte l&auml;ngre beh&ouml;vde ha kvar i sortimentet. Sedan trycktes reakataloger upp och d&auml;rifr&aring;n fick bokhandlarna best&auml;lla hem dessa titlar f&ouml;r f&ouml;rs&auml;ljning. Detta var kundernas enda m&ouml;jlighet att f&aring; tag p&aring; b&ouml;cker till ett billigare pris &auml;n det fasta priset. De b&ouml;cker som inte s&aring;ldes under bokrean br&auml;ndes och den enda m&ouml;jligheten f&ouml;r kunderna att f&aring; tag i dessa b&ouml;cker efter dess var via antikvariat.  <br />
&nbsp;</p>
<h2>Bokrean idag</h2>
<p>Idag konkurrerar alla bokhandlare med varandra och man kan hitta en och samma bok till en m&auml;ngd olika priser beroende p&aring; vart man vill handla den. N&auml;tbokhandlarna har oftast de b&auml;sta priserna och dessa priser g&auml;ller f&ouml;rst&aring;s &aring;ret om. Rean &auml;r inte l&auml;ngre den enda m&ouml;jligheten att k&ouml;pa billiga b&ouml;cker. Ofta trycks det dessutom idag upp s&auml;rskilda reaupplagor av popul&auml;ra b&ouml;cker, d&aring; ofta p&aring; s&auml;mre papper och med mindre h&aring;llbar bindning.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kopabocker.se/bokrean/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bokens historia</title>
		<link>http://www.kopabocker.se/bokens-historia/</link>
		<comments>http://www.kopabocker.se/bokens-historia/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 05 Mar 2009 14:42:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>jakob</dc:creator>
				<category><![CDATA[fakta]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kopabocker.se/?p=3</guid>
		<description><![CDATA[En bok definieras som en skrift best&#229;ende av flera sammanh&#228;ftade blad eller ark. Namnet bok kommer f&#246;rmodligen fr&#229;n att tidiga b&#246;cker ristades p&#229; tunna skivor av boktr&#228; som h&#228;ftades ihop till b&#246;cker. De &#228;ldsta b&#246;ckerna skrevs p&#229; papyrusblad och man limmade ihop flera blad efter varandra. Dessa rullades sedan kring en cylinderformad stav vars &#228;ndar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En bok definieras som en skrift best&aring;ende av flera sammanh&auml;ftade blad eller ark. Namnet bok kommer f&ouml;rmodligen fr&aring;n att tidiga b&ouml;cker ristades p&aring; tunna skivor av boktr&auml; som h&auml;ftades ihop till b&ouml;cker. De &auml;ldsta b&ouml;ckerna skrevs p&aring; papyrusblad och man limmade ihop flera blad efter varandra. Dessa rullades sedan kring en cylinderformad stav vars &auml;ndar pryddes av knoppar av tr&auml;, ben eller horn.</p>
<p>Under 600-talet e. Kr. b&ouml;rjade man skriva p&aring; pergament ist&auml;llet. Det var dock ett dyrt material och d&auml;rf&ouml;r tog man ibland bort gammal skrift fr&aring;n pergamentet med en pimpsten f&ouml;r att p&aring; s&aring; s&auml;tt kunna &aring;teranv&auml;nda samma pergament p&aring; nytt. Pergamentrullarna f&ouml;rvarades i bibliotek och man skyddade ofta b&ouml;ckerna med ett &ouml;verdrag av n&aring;got slag.  S&aring; sm&aring;ningom uppfanns lumppapperet och boktryckarkonsten.</p>
<p>I Kina tillverkades det f&ouml;rsta papperet och det &auml;r &auml;ven d&auml;rifr&aring;n den f&ouml;rsta tryckta boken kommer, Diamantsutran, 868 e. Kr. N&aring;gra &aring;rhundraden f&ouml;ljde sedan med olika varianter av gravyrer, kopparstick och liknande. Under medeltiden kom s&aring; bruket att skydda b&ouml;cker med tjocka tr&auml;skivor. Man b&ouml;rjade senare att kl&auml; dessa skivor med pergament eller l&auml;der och h&aring;lla ihop dem med remmar. D&aring; blev det ocks&aring; allt vanligare med h&auml;ftning och bindning av b&ouml;cker.</p>
<p>Till Sverige kom boktryckarkonsten 1483 tack vare klostren, kungahuset och kyrkan och i b&ouml;rjan trycktes mest religi&ouml;s litteratur. Den f&ouml;rsta boken som trycktes i Sverige var Dyalogus Creaturarum Moralizatus, p&aring; svenska Skapelsens sedel&auml;rande samtal, tryckt 1483  De f&ouml;rsta tryckta b&ouml;ckerna hade varken titlar eller sidnumrering. Formaten var oftast folio, det vill s&auml;ga ett stort format, ungef&auml;r stort som A3-format. Fr&aring;n slutet av 1400-talet b&ouml;rjade man dock att s&auml;tta ett s&auml;rskilt titelblad framf&ouml;r st&ouml;rre vetenskapliga verk. Efter dess f&ouml;rminskade man successivt formaten och bindningen f&ouml;rfinades.</p>
<p><a href="http://click.double.net/?27372;398;11109;ui=bokenshistoria" target="_top"><img src="http://imp.double.net/imp.html?a27372p398g11109" width="468" height="60" border="0" alt=""></a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kopabocker.se/bokens-historia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

